Om seniorskollegiet

Seniorskollegiets tillkomsthistoria A�r i vissa avseenden en aning dunkel, vilket till stor del kan fA�rklaras av att allt hA�nde fA�r sA? lA�nge sedan. Helt klart A�r dock att grundare av detta illustra sA�llskap var Claude Zacharias och Thomas Ek, som bA?da varit verksamma i olika funktioner inom SUS PrU och A�ven pA? SSCO under 1980-talet.

Vissa arkeologiska fynd talar om en tillstA�llning i augusti 1986, men den fA�rsta fA�rlA�ningen med tillhA�rande fest A�gde rum den 6 januari (ett viktigt datum, dA? det rA?kar vara Claudes fA�delsedag) 1988 i TrA�dgA?rdsvillan. I efterhand har dock det alltid lika visa och upplysta Presidiet (alltsA? Claude och Thomas) faststA�llt A?ret fA�r fA�reningens grundande till 1987 (!). Seniorskollegiet bestod ursprungligen av nio ledamA�ter och en hedersledamot, vilka 1989 kompletterades med en aspimot.

De fA�rsta nya ledamA�terna upptogs 1990 och sedan har det rullat pA? med en handfull nya ledamA�ter varje A?r (utom 1998, dA? det inte blev nA?gon fest).

Stadgar antogs den 28 februari 1991. Ursprungligen fanns ingen VerkstA�llande Ledamot, men rollen kom att vA�xa fram dA? Johan Linder frA?n 1992 kom att fungera som Presidiets hA�gra hand. Traditionen med att festen ska arrangeras av aspiranterna infA�rdes 1994.A�I bA�rjan hade festerna inget sA�rskilt tema (med undantag fA�r fem- och tioA?rsjubileet), dessa kom in i bilden fA�rst med det nya millenniet.

OrdensfA�rlA�ningen har funnits med som ett inslag redan frA?n bA�rjan, men 2003 infA�rde Presidiet ett nytt, hA�gtidligare ceremoniel. I och med detta uppstod ocksA? behovet av en A�verste Marskalk, och den fA�rste att tilldelas detta betydelsefulla och hedersamma uppdrag var Eric Sommer.

2007 var ett pA? flera sA�tt betydelsefullt A?r i Seniorskollegiets historia. Den 17 mars det A?ret firades tjugoA?rsjubileet med pompa och stA?t i Allhuset pA? Frescati. Vid A?rsmA�tet antogs nya stadgar, och den hundrade ledamoten valdes in. Efter mA�tet meddelade Claude Zacharias att han, i enlighet med de nya stadgarna, avgick ur Presidiet. Hans exempel fA�ljdes A?ret efter av Thomas Ek.

De utnyttjade bA?da en mA�jlighet att sjA�lva utse sina eftertrA�dare fA�r en period av tvA? A?r, men efter det utses Presidiets bA?da ledamA�ter av A?rsmA�tet fA�r tvA? A?r i taget. Presidiet utser i sin tur VerkstA�llande Ledamot och A�verste Marskalk.